Jag vill här förmedla två kontrasterande tankesätt jag stötte på av Newsmills sommarskribenter. Enligt mig så speglar dessa inlägg Sveriges splittrade mentalitet idag på ett glasklart samt till viss mån obehagligt sätt.

Läs:

”Det krävs civil olydnad för att Stockholm ska förändras” av Victor Marx
Länk: http://newsmill.se/artikel/2009/07/01/dagens-sommarskribent-victor-marx-det-kravs-civil-olydnad-om-nagot-ska-forandras-0
Utdrag: Stadsbyggnadsbyråkratins djungel är oigenomtränglig för oss dödliga. Systemet är konstruerat för de enorma byggföretag som 1960-talets miljonprogram gav upphov till. Men mindre ideella föreningar på gräsrotsnivå har ingen möjlighet att ta sig igenom detta förfarande. Vårt kulturhus Cyklopen var det första ideella bygget på offentligt hyrd mark sedan i början av 1900-talet, berättar initiativtagaren och arkitektstudenten Victor Marx.

”Kravallerna i Göteborg och attackerna mot USA påverkade mig djupt” av Dag Elfström
Länk: http://newsmill.se/artikel/2009/07/23/dag-elfstroms-sommar
Utdrag: ”Efterdebatten om Göteborgskravallerna påverkade mig djupt. Både samhällsdebattörer och jämnåriga skolkamrater tog stenkastarvänsterns parti. Småmissar av polisen målades ut som ett större problem än gatstenskastarna som egentligen bara var ”missförstådda ungdomar”. Jag sökte mig till vad jag uppfattade som en naturlig motpol: MUF.”

Victor Marx beskriver här tillvägagångssätt för att nå sin vision av hur Sverige och Stockholm borde vara, komplett med ”goda” medborgarinitiativ och ideell verksamhet samt en riktig folkrörelse och Dag Elfström förklarar stint att ”utopier aldrig kan nås” och att förändring och vidareutveckling är nästintill ”vidrigt”. Det mest skrämmande i sammanhanget är han för tillfället har en poäng. Detta enbart för att i det mellanmjölkens velande ”Jag-gör-det sen-Sverige” som vi har för tillfället kan vi förmodligen aldrig förväntas oss uppnå en riktig folkrörelse igen så länge vi har Facebook, minst 1000 tv-kanaler och hemkörningspizza (Alla ifrågasätter politiker men ingen ifrågasätter TV:ns, Internets samt konsumentutbudets makt över folket). Att bli konservativ ser Dag även som självklart och förklarar att ”När konstens uppgift anses vara att provocera, när gatstensvänstern behandlas med silkesvantar av media (Jag vill anmärka på att det var jävligt länge sedan.) , när familjernas suveränitet (huh!!?!) ifrågasätts av en borgerlig regering, när äktenskapet med konstitutionellt våld blir omformat, när försvaret monteras ner och när förändring anses ha ett egenvärde. Då har konservatismen större relevans än någonsin. Då är det också naturligt att omfamna begreppet.”
Dessa personers uttalande representerar för mig vad Sverige är idag. Det saknas dock en helt fullständigt klar bild av hur Dag Elfström skulle vilja se sitt Sverige och dess huvudstad men jag är rätt säker på att det är mot hans vision vi är på väg.
Vart undertecknad står i frågan borde däremot synas tydligt…
…På torget bland ”stenkastarvänstern”, för även jag har tillhör det envisa släktet som fullständigt ignorerar det faktum ”att det kanske är dags att ge upp”.

*Vill påpeka att jag tänkte hålla mig objektiv när jag började skriva. Gick sådär…

*Måste även påpeka att båda personer presenterar ”lite väl” stereotypa musikval i sina stycken (Max Peezay, Organism 12 respektive Ernst Rolf och Jussi Björling).