En del av er läsare kanske fortfarande smakar lite illa i munnen efter den hedniska monsterfyllan ni åstadkom i fredags.
Där satt ni i goda vänners lag och stjälpte i er öl, vin och kryddat brännvin som för smaktankarna till svettigt hästanus. Kanske hade ni rent av en insektsinfesterad blad och växtkreation på huvudet.
Jollrande deltog ni i vad i folkmun kallas midsommarfirande.
För det har vi gjort sedan Barna Hedenhös tid i detta landet.
Eller har vi det?
Jorå. Vi har firat skiten sedan början av 1800-talet i alla fall.
Men något luktade brunt i landet Svedala i början av 1800-talet. Dryga decenniet tidigare hade fransmännen gjort sig av med sin skitkung genom en festival som gick under namnet Franska revolutionen 1789.
Fara var på tapeten för kungariket Sverige. Folk hade börjat lära sig läsa och litteratur som förespråkade individens frihet och rätt till lika behandling florerade och hade varit högsta författarmode under andra halvan av 1700-talet.
Å vi som hade baxat hit en arbetsskygg och fascisitisk (eftersom han ansåg sig vara förmer än andra människor var han faktiskt fascist) jävel från Frankrike och krönt honom till kung.
Vad skulle han göra för att inte tvingas gå till arbetsförmedlningen och börja göra rätt för sig? Jo, han startade en fin kulturtradition vid namn Nationalromantik. Något generaliserat kan vi förklara det hela med att författare, poeter och konstnärer nödgades att författa och skapa nationalhyllande kultur, för att överhuvudtaget kunna livnära sig på sin konst. Stipendier delades bara ut till fina nationalister, och tavlor beställdes av konstnärer med vikingadoftande motiv för att påvisa hur stabil vår stat var.
1811 blommade Göticismen för fullt ut med det Götiska förbundet i spetsen och en massiv skitstorm vällde över landet. Det blajjades om att vi minsann var ättlingar till vikingar och goter av högsta rang. en del tokar påstod att Sverige var hela världshistoriens vagga, och nu var det för folket bara att foga sig i det medärvda ansvaret och bete sig som goda svenskar.
Så varför genomdrevs detta bissarra kulturhoreri, (och i viss mån pågår skiten än i dag)?
Jo, för att folket skulle foga sig i att dels bli beskattade, men även vara redo att dra i krig för att försvara ”sitt land”. Alltså ett med mjuk makt ett förslavande av folket. Det var en ny sheriff i staten helt enkelt. Ända fram till tidigt 1900-tal var det kungen som vi alla skulle böja oss för, men efter det togs stafettpinnen glatt över av vår folkvalda riksdag i god ”demokratisk” anda.
Det handlar fortfarande om att knyta de boende i den geografiska zonen en del kallar Sverige till överhögheten och acceptera beskattning och vara redo att lägga ned sitt liv för statens eventuella krig.
Vi är fortfarande staten livegna. Men för att inte staten Sverige ska behöva uppföra sig som en skön militärdiktatur för att hålla oss i leden, använder de lite mjukare metoder. Lite flaggviftning och göra nationaldagen till en helgdag är ett exempel på manupilationen av folket. Att hype:a ett prinsessbröllop är ett annat exempel.
Sedan har vi våra fina traditioner, som vi intet ont anande har tagit till oss. Midsommar och jul är bara två exempel, där vi glatt visar staten att vi böjer våra viljor för överhögheten. Att som medborgare supa sig till skammens land är bra för Sverige.
Du deltar då i folkgemenskapen som knyter oss samman i en nationalitet.
Så samtidigt när du vinglade runt i gröngräset i fredags, gav du indirekt din legitimitet till att Sverige faktiskt ligger i krig. (Vi skickar pojkar och flickor till Afghanistan för att strida i ett krig som egentligen inte angår någon av oss. Hade det varit en rent humanitär insats hade min ståndpunkt varit en annan. Men nu deltar Sverige i att med våld instifta demokrati och sekularisering på våra västerländska villkor i Afghanistan, oavsett vad lokalbefolkningen tycker. )
Så jag ber dig bara se helheten innan du viftar med den gula och blå flaggan, eller tar på dig landslagströjan vid någon helt ointressant fotbollsmatch. Tycker du att vår polyarki (elitstyre) är ett toppensystem, so fine: – Go ahead. Men annars bör du tänka dig för innan du glatt kastar dig in i svenska seder och traditioner.
För när solen gått ner handlar det om att knyta individer in i de nationella leden för att vara redo att acceptera allt vad maktens herrrar och damer tycker och tar sig för. Även om de förkläder manipulationen med halvrutten inlagd fisk och apaäckligt brännvin.
Så lycka till Kung Reinfeldt om du försöker få mig att offra mitt liv för nationalstaten Sverige. Du bör bara minnas att kungars huvuden sitter lite lösare än andra människors. Det visade våra franska vänner för inte så länge sedan.

Possibly related posts: (automatically generated)