Ett nytt sätt att tjäna pengar på

Posted by DEL | DEL | tisdag 18 augusti 2009 10:21

Jag tror att det nya inom branschen är att kamouflera sig till takmålare.

För i morse så såg jag två stycken mycket skumma individer smyga omkring på taket bredvid huset där jag bor. Men det kan vara ett vanligt hederligt arbete också, eller så har alla kriminella börjat måla tak helt plötsligt för att undkomma att bli upptäckta. Hade jag inte tittat upp när jag var ute och tog morgonciggen så hade jag förmodligen inte upptäckt dessa två individer som smög omkring där på taket. Men om man tar och tänker efter så är det ett mycket bra sätt att kunna ta sig in i olika lägenheter utan att det är någon som reagerar.

Kanske något att ha i åtanke om man blir arbetslös någon gång i framtiden…

The clash of two titans that ended with a scratch

Posted by DEL | DEL | måndag 10 augusti 2009 14:33

Det finns dom polare som man träffar någon gång i veckan eller på helgerna för att snacka och ta några öl med tillsammans.

Sen så finns det dom polarna som man lever med och runtomkring dygnet runt oavsett om det är på fritiden eller på jobbet.

Att umgås både på jobbet och fritiden kan ha sina för och nackdelar, mycket bra minnen roliga historier mm mm.
Sen utöver alla roliga minnen historier och strapatser som man har vart med om så finns det även en hel del andra minnen, minnen ”With a special kind of twist” så att säga.

Speciellt efter en hård arbetsdag, varpå det konsumeras X antal öl samt att blanda in en krog och ännu mer alkohol i alla dess sorter.

Då kan det gå lite hur det vill, som ni kan se på bifogade bilder.

För lite handgemäng på fyllan skadar ju inte, det rensar bara luften och sen är allt bra igen.
Om man tänker efter så är vi exakt som djuren, dispyter redes bäst ut med så kallat handgemäng dom stridande parterna emellan.

Men det absolut viktigaste är att man ska kunna ha kul samt att kunna skratta åt dessa roliga minnen tillsammans med sina vänner.

För vad vore livet utan vänner?

Att söka efter bostad

Posted by DEL | DEL | söndag 9 augusti 2009 15:30

Att leta efter bostad är inte alltid det enklaste, men för mig är detta prioritet ett på min ”att göra lista” för tillfället. Bara att försöka jobba och söka bostad samtidigt som man är sjuk är inte det lättaste ska ni veta. Men det kommer nog att lösa sig på ett eller annat sätt. Det finns flera alternativ att tillgå om det inte skulle lösa sig med bostad.

Antingen så hittar man ett fint skogsparti med marken täckt av mjuk grön mossa, där man enkelt kan slå upp sitt fina tält inköpt på Ö&B eller något annat fint lågprisvaruhus.

Sen så kan man alltid hitta en bättre begagnad husvagn till bra pris som man kan bo i, men där kommer problemet in att man inte äger något körkort…
Men det problemet kan man lösa på ett eller annat sätt. Antingen frågar man en bra vän om denne kan hjälpa till att bogsera husvagnen dit man vill, eller så gör man det lite mer olagliga och fixar transporten själv.

På något sätt skall detta lösa sig, det är jag helt övertygad om.

Att vårda skadat djur kan vara brott

Posted by DEL | DEL | fredag 17 juli 2009 21:18

Det var vad som stod i DN´s nätbilaga.
Hur kan det vara ett brott att ta hand om ett skadat djur? Självklart är det vilda djur som artikeln handlar om,
men vem skulle inte ta hand om ett skadat djur som ligger vid vägen?

Så här ligger det hela till, för att kunna ta hand om och vårda ett skadat djur så måste du nämligen ha ett tillstånd från naturvårdsverket.
Ett exempel på detta är den älgkalv som togs omhand av en ägare till ett älghägn i Ockelbo,
den var tvungen att avlivas efter beslut av länsstyrelsen och naturvårdsverket.
I ett annat fall så dömdes en kvinna till dagsböter efter att ha tagit hand om en skadad rovfågel i hemmet.

Hittar du ett skadat djur ute så får du tydligen bara behålla det i 48 timmar.
Inom den tiden så måste du ha kontaktat länsstyrelsen, polisen eller en viltjour.
Annars åker du dit för brott mot jaktlagen…

Hur man nu kan bedriva olaglig jakt genom att ta hem ett skadat djur vet jag inte,
men konstigt tycker jag det hela låter.

Tydligen får man dock tillstånd att vårda igelkottar, ekorrar, harar och vissa fåglar.

Tydligen så löper älgar, rådjur och björnar större risk att bli tama om man tar hand om dom,
och därför måste dom avlivas enligt naturvårdsverket och länsstyrelsen.

”Älg är en art som man inte får tillstånd till eller kan rehabilitera” Säger Yvonne Lundell, handläggare på naturvårdsverket.

”Tysk vit makt-bil siktad i Tanto”

Posted by DEL | DEL | måndag 29 juni 2009 22:26

Underjordens underbara under

Posted by DEL | DEL | söndag 14 juni 2009 21:47

Att ta en tripp ner i underjorden i våran kära huvudstad lite då och då är alltid trevligt. Japp jag har hittat en ny hobby, och jag kan helt klart säga att det är betydligt mycket trevligare nere i underjorden än här uppe på ytan.

Bilden ovanför är efter en tur under rulltrapporna i tunnelbanan, Man har ju faktiskt alltid undrat hur det ser ut där under.

Men nu vet ni.

Finns en hel del med roliga små krypin och gångar i tunnelbanan kan jag säga, och jag lägger all min kraft på att utforska dessa just nu.

Fina små blå lampor finns det också, bara för att göra din vistelse där nere så hemtrevlig som möjligt.

Jag tror faktiskt att jag föredrar underjorden mer just nu än min vistelse här ovanför jord.

Mer information kommer ju närmare mitt ”Holy grail” som jag kommer.

Possibly related posts: (automatically generated)

Nere i underjorden

Posted by DEL | Bildspecial, DEL | söndag 14 juni 2009 21:46

Nog ser det mysigt ut där nere, men inte så kul när man blir överraskad av ett tunnelbanetåg kommandes i full fart runt hörnet. Dags att springa så att säga.

Mer information och hemtrevliga bilder nästa gång vi ses…

Akuten

Posted by DEL | DEL | söndag 14 juni 2009 20:21

Igår natt var jag tvungen att bege mig till karolinska sjukhuset och uppsöka akuten, anledningen är den att jag har en svullnad på min vänstra vad. När jag kommer in på akuten så ska man enligt sedvanliga rutiner ta en nummerlapp. När det väl är min tur så får jag förklara vad mina symptom är.

Det gick till på detta vis.

F: Vad har du för problem?
S: Svullnad på min vänstra vad.
F: Hur ser den ut?
S: Svullnaden är röd.
F: Har du ont i svullnaden?
S: Ja jag har ont i svullnaden.
F: Hur har du fått svullnaden?
S: Jag vet inte vad svullnaden beror på eller hur det har gått till.
F: Har du feber?
S: Nej jag har inte feber, utan en svullnad på min vänstra vad.

(Tjejen i receptionen tar här fram en termometer och trycker in i mitt öra och konstaterar att jag inte har feber)

Sen får jag gå och sätta mig ner och vänta snällt bland alla andra i akutens fina väntrum. Efter ca fem minuter så beger jag mig ut för att ta en cigg för att sedan knappt hinna sätta mig igen då jag blir inkallad för första undersökningen.

EKG och blodtryck tas vilket visar att alla funktioner fungerar som dom ska samt att massa frågor ställs, vilket inte ger någon lösning på problemet förutom att dom kan konstatera att jag har en röd svullnad på min vänstra vad.

Får gå ut och sätta mig i väntrummet igen, bestämmer mig dock för att ta en till cigg. När jag kommer in igen så rycker jag åt mig en CITY och sätter mig ner igen, hinner precis slå upp första sidan när jag blir inkallad igen.

Blir förd till medicinakuten där jag får lämna blodprov i tre stycken olika rör markerade med en röd en vit och en blå topp, varpå jag blir lämnad ensam. Efter ett tag kommer det in en doktor till mig, hälsar artigt och ställer en massa frågor. Sedan börjar han klämma och peta samt utföra en massa övningar med min fot för att utesluta vrickning. Han beger sig sedan iväg samtidigt som han ser konfunderad ut.

Får låna telefonen i receptionen för att ringa till jobbet och styra upp så att dom kan hitta en ersättare åt mig, eftersom doktorn säger att han inte vill att jag ska jobba nästa dag. Anledningen är att dom ska rönka mitt ben och se ifall det är en blodpropp. Blir uppringd av en väldigt trött chef efter ett antal påringningar och ett lämmnat röstmedelande. Får förklara hur det ligger till och han säger med vänlig röst att allt är ordnat.

Får sedan reda på mina resultat av blodprovet efter ca två timmar.

Resultaten lyder så här:

Frisk som en nötkärna…

Det är här någonstans som jag får kaffe och två smörgåsar av en snäll sköterska.

Testerna och proverna återupptas igen av en mycket fundersam doktor vilken kliar sig mer och mer i huvudet. Han ser att det är svullet och rött vilket tyder på en infektion av något slag. Det kan röra sig om en inflammation i huden eller muskelinflammation, men skulle det vara muskelinflammation eller stukning skulle jag inte kunna göra dom rörelser jag gjorde i testet utan att det gjorde ont.

Som sista utväg så tar dom ett boreliatest för att se om jag skulle kunna ha det.

Så nu väntar jag på svar från det testet och har fått en ordinerad kur av kåvepenin i fyra dagar.

Och blir det inte bättre efter fyra dagar så ska jag tillbaka igen…

80-talist javisst!!

Posted by DEL | DEL, Åttiotalism | söndag 14 juni 2009 20:18

Vi som ”knackade på” hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem

Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin

Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt

Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare

Vi som på egen hand klippte i våra jeans innan de började säljas söndertrasade

Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken såsom silverfisken och baddaren

Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen

Vi som samlade på allt – främst kapsyler

Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin

Vi som i våra egna dagböcker inte kunde undvika att använda samma fraser som i ”Berts Dagbok”

Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola ”gömställen” som det fanns på TV

Vi som förmodligen var den sista generationen att motta hemstickade tröjor och sockar från våra far/mor-mödrar

Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail

Vi som visste skillnaden mellan att ringa billiga lokalsamtal och dyra riksamtal

Vi som trodde att vi blev rika när guldtian ersatte papperstian

Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan

Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen)

Vi som trodde att pins i stil med ”Rör inte min kompis” skulle förändra världen

Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks

Vi som började ”hänga med våra polare” när det blev för ocoolt att ”leka med våra kompisar”

Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan

Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten

Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram

Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs

Vi som spelade in musik på kasettband genom radion

Vi som gick från altavista till eniro och från eniro till google

Vi som frågade chans på någon ny varje vecka

Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter

Vi som drack Cuba Cola och Jaffa

Vi som läste OÄ i skolan

Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV

Vi som var för coola för vanliga sällskapsdjur och skaffade vandrande pinnar och tesvamp

Vi som åkte båt till Danmark

Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen

Vi som tvingades runt för att sälja bingolotter varje vecka

Vi som fick fler finnar av Clearasil

Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten

Vi som läste Lyckoslanten

Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen
var hungriga

Vi som var med på rökrutornas tid

Vi som hade Filmnet långt innan Canal+

Vi som drömde om att ha en egen rökmaskin hemma

Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem

Vi som tryckte på play på kassettbandspelaren till vår Commendore 64 och sen kunde gå och göra något annat i 20 minuter medans spelet laddade

Vi som lämnade Bingolotto samtidigt som Leif Loket Olsson

Vi som lät mamma fläta hela håret i små flätor när håret var blött, och sen sov på dessa under natten för att få vågigt hår till kommande skoldag

Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme

Vi som hade våra första slagsmål genom att tävla om vems farsa som var starkast eller hade farligast yrke

Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost

Vi som dansade så långa tryckare att vi klibbades fast i varandra

Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka

Vi som är de sista att komma ihåg movieboxen

Vi som var de första i backen med snowboard

Vi som använde telefonkort och beeper innan mobilernas tid

Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna

Vi som använde sockiplast för att förhindra det groteska vårtspridandet

Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp på mobiltelefonen i tonåren

Vi som fortfarande säger Domus eller Servus i stället för Coop

Vi som älskade bockstyren och max antal växlar på cyklar

Vi som hade föräldrar som inte helt förstod att varumärken betydde allt på skolgården

Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det

Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ faktiskt fungerade alldeles utmärkt

Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller killevippen för att se om det gav någon effekt

Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel

Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet

Vi som går igång på ”När du hör den här signalen… *pling* …när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi…”

Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk

Vi som drev våra föräldrar galna med monotona piptrudelutter från ett hypermodernt gameboy i bilen

Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio

Vi som hade gameboy color med färgrannt hölje, inte färgskärm

Vi som utan besvärliga åldersgränser sprang upp och handlade Blend Ultra (!) till våra mammor

Vi som åt Bamse-meal på Clock innan vi upptäckte Happy Meal

Vi som vek alla våra nya tjugokronorssedlar till skjortor

Vi som käkade Raider och inte Twix!

Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband

Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)

Vi som hade bänkar med lock på

Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000

Vi som gick omkring med väldigt korta magtröjor med oanständiga texter på de ännu ej utvuxna brösten och kunde göra så för att våra föräldrar inte förstod texten som stod på engelska

Vi som gjorde fingerlekar med garn” såsom vaggan, eifeltornet,fiskenätet

Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning (och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp

Vi som hade skateboards med bromskloss

Vi som vattenkammade vårt hår inför lågstadiediscona

Vi som glömde skrivstilen snabbare än vad vi lärt oss den

Vi som vet hur man gör popcorn på spisen

Vi som va med när 50-lappen kom och tyckte att det va jätte praktiskt

Till dom som det berör

Posted by DEL | DEL | söndag 14 juni 2009 20:18

Har du någon gång känt dig förföljd, eller rent utav iakttagen? Kanske är du så pass rädd för att gå hem ensam efter ditt arbete att du vill ha sällskap av en arbetskamrat, eller kanske att en vän möter dig efter arbetet? När du står där i hissen på väg hem från ditt arbete på väg ner till garaget för att kliva in i din dyra lyxbil, det är då den obehagliga känslan av att vara förföljd smyger sig på dig.

Knackar dig försiktigt på ryggen och viskar dom små fina orden i ditt öra, dom små orden som får dig att känna dig otrygg och ångestfylld. Orden som bildar dom där tankarna du är så rädd för. ”var det rätt av mig att göra så” eller kanske ”hoppas ingen märker något” eller ”det var ju inte så farligt det vi gjorde” Det är dom små meningarna som får dig att vrida dig i timmar utan att kunna somna, Kallsvettig ligger du där under täcket med lakarna klistrade mot kroppen.

Vridande och vändande av och an timme efter timme, det verkar som om du aldrig skulle kunna få någon ro i kroppen. Du måste upp och dricka vatten, törsten sliter i din stressade och oroliga kropp. Du vrider på kranen och vattnet börjar rinna, du fyller ditt glas med det där kalla friska vattnet som din kropp skriker så oerhört mycket efter. Och när du för ditt glas till dina torra läppar, precis innan du ska få släcka din oerhörda törst.

Det är då du ser mig utanför ditt fönster, där står jag bara för att fånga dig på bild när just du mår som sämst…

Bara för att du ska få se hur vi känner oss varje dag tack vare dina beslut och dina lagar om vad som är rätt eller fel, vad man får eller inte får göra. Vem som ska få si eller så mycket i pension eller A-kassa, eller vem som har rätt till sjukpension eller inte.

Antagligen kommer den bilden att hamna någonstans där du också kommer att få känna dig lika förnedrad och uttittad.

Du kommer att få känna dig lika hånad och trampad på som alla andra.

Du kommer att få känna att den skit som finns under dina skor är mer värd än vad du är.

Du kommer att få känna dig lika spottad i ansiktet som alla oss andra.

Samtidigt som folk kommer skratta åt dig bakom din rygg när du sakta går hem genom stan…

Bara så att DU ska få känna exakt hur alla vi känner, alla vi som drabbas utav dom beslut som just du godkänner var dag…

Nästa sida »
soccerine Wordpress Theme