…arbete är värdighet

Om byggnadsarbetaren

Byggnadsarbetaren han sliter i sitt armods svett. Sliter och hamrar, sågar och bär.En redig karl med samvetet rent. Ut med gästarbetare som ingen skatt vill betala. Byggarbetaren är en hederlig karl. Ska vi ta fakturan under bordet tro?

Se han sliter, opp i ottan när slipsnissen sova, kaffe på macken, kanske extra frukost hos grossisten. Började han klockan sju? Han hade så mycket att göra innan han dök upp kvart över tio.

Stackars byggnadsarbetaren, ingen förstå hans slit och dilemma, ingen vill betala och ingen blir nöjd. Dom får vad dom betalar för är en ständig devis, så kommer polacken och gör det lika precist. Men byggnadsarbetaren lämnar ju garanti, eller hur?

 

 

Om finansmannen

 Då herr finansmannen likt kapar´n styr skutan kan väl inget gå fel? Över kobbar och skär, med portföljen likt en huggare, det går undan månntro, men det säger sig självt när nån annan får ro.

Han far fram med en evig energi, skriver på avtal och säljer och spar. Ja så fort går det att försäljning var av innan köpet var klart. Han är sannerligen kvick vår finansman.

Stackars finansmannen, ingen förstår. Att han håller rodret på det skepp som förlist, på den stormiga ocean som marknaden är  genom krascher och kris. Men att kaptenen följer skutan i kvav, är väl klart då han själv är Poseidon som är upphov till detta stormiga hav…

 

Om politikern

Då herr politikern får råda så är det blott för att tjäna. Tjäna folket givetvis. Såsom kusinen som ingenstans har att bo, eller hans svåger som jagats av skattmasen. Jo herr politikern han råder och tjänar. Folket givetvis, men först sig själv så klart.

Hör hur han talar till folket. Till folket talar han att nu ska det bli ändring! Jajamensan. Men vad ändring tro? Reformer? Subventioner? Bäst att inget fråga, han kanske blir sårad då.

Stackars herr politikern, utstå spe och spott det får han. Lögner och förtal. Höll han inte sina löften kanske? Han lovade ju sin fru en ny villa. Nu kan han sova gott!

 

 

Om polisen

Se herr polisen så duktig och stolt. Stilig och trygg skyddar han oss. Lyfter på hatten åt damen i kappa, förutsatt att hon är svensk förstås.

När larmet går då rycker han ut, för att skydda och tjäna, försvara vår stad. Försvara mot vad? Mot buset han ser överallt. Mot dig och mig och mor och far.  Mot dess invånare givetvis, ja det är ju faktiskt konstapelns devis.

I fullaste rustning likt en stolt militär, med pistol och batong. Glatt utför han sitt värv och besegrar sin drake: en tonårig flicka som frågade varför och besudlade hans stad. Att utrota buset, att skydda och tjäna, det gör en konstapeln både lycklig och glad.

 

Om väktaren

Värst har väl väktaren, denna olyckans karl. Han sliter så hårt i sin utsatta tjänst. Trots att han skäller, har sig och slår så inte ett endaste tack för det slitet han får.

Hans barndom var svår inga vänner han fick, inte förrän han gick med i en klubb för såna som han. Där fick han bröder som lärde honom allt: Hur man hatar och skriker, och givetvis höger om, sieg heil, marsch framåt och halt.

Men det värsta av allt, de som grämer honom mest, trots allt han har lärt sig och trots allt hans slit. Så fick han aldrig bli en utav våldets elit. Ty, att bli konstapel i Sverige krävde mer, än att skrika och hota, spotta och slå på allt fanskap man ser.

 

…så då till sist

konstnären och kulturarbetaren

Om konstnären själv får välja, så väljer han blott inget. Inget förutom vin, kvinnor, berömmelse och en sång vill säga. Och kanske lite färg och några penslar samt en pannå eller två, och givetvis staffli. En öl på puben vore inte så dumt. Nya kläder kanske? En öl till tack!

Se så han sliter i sin atelje! Men vad sliter han i? Oj då! Han har visst nakenmodell på besök, i alla fall ett fotografi av henne, det är därför han sliter i…. Hmm, vi ska nog lämna konstnären åt hans slitsamma arbete.

Stackars konstnären, inga pengar har han, och utstå terpentin och arbetsförmedlingens tjat. Se han snyter sig i trasan. Är det terpentintrasan månntro? Nu lägger han sig till ro i sin fattigdom och njuter terpentinruset och kokainet han köpte på Riche igår kväll.

God natt då konstnären, och sov så gott.

This entry was posted in Lyrik. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>